Mockingbird liknar till stor del Mockups som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Även här har man ett stort antal designelement till förfogande när man skapar sina skisser. Det är lite kantigare och känns inte lika färdigt som Mockups. Men det är en smaksak vilket man föredrar. Mockingbird är gratis och helt webbaserat. Man har möjlighet att länka mellan sidor och spara sina projekt viket endast var möjligt i betalvarianten av Mockups.
Napkee
På tal om Mockups har vi hittat ett roligt program, Napkee, som överför dina Mockups-skisser till html, css och javascript. Vi har inte testat själva, men det finns en liten film att titta på på Napkees webbplats.
Mockups från Balsamiq är ett mycket trevligt och användbart program. Det är framför allt tänkt att användas för att skapa skisser och wireframes, men med lite fantasi kan man tänka sig många olika användningsområden såsom personor och flödesscheman.
En av fördelarna med Mockups är att det går snabbt jämfört med papper och penna. Man kan testa idéer utan att lägga ner en massa tid. Det går också att länka mellan olika skisser vilket innebär att det är ett utmärkt verktyg för interaktiva prototyptester på användare.
Gränssnittet består av en stor yta som ser ut som ett rutat papper dit man drar in olika designelement från en meny i överkanten. Varje element är sedan redigerbart på olika sätt. Möjligheterna är i det närmaste oändliga och bara fantasin sätter gränserna.
Vi har i dagarna lagt ut en ny version av inställningssidan i LIBRIS. Tidigare var inställningarna uppdelade på tre olika vyer. Vi har i användartester noterat att denna lösning var något oöverskådlig. I den nya versionen är därför alla inställningar samlade i ett formulär på en och samma sida.
Vi har även lagt till en s.k. suggest-funktion för val av favoritbibliotek: man börjar skriva in namn eller ort på biblioteket och får då upp en lista på matchande bibliotek att välja bland.
I övrigt fungerar inställningarna som förut och det är samma inställningar man kan göra.
Dagens design research-metoder besvarar en mängd olika frågor och ger olika typer av insikter. Det gäller därför att välja rätt metoder för rätt ändamål, vilket inte alltid är helt lätt eftersom det finns så många metoder att välja mellan.
Metoderna används i olika stadier av utvecklingsprocessen. I de tidiga stadierna handlar det om att gräva fram och få djupa insikter om sina användare, och därefter utforska hur insikterna på ett meningsfullt sätt kan användas under hela designprocessen. I senare stadier, när man har genererat idéer/skisser/prototyper utifrån de insikter man fick i början, använder man researchmetoder för att utvärdera resultatet.
Nedan har jag snickrat ihop en lista på några olika metoder och sammanhang när de bäst används.
Demografiskt data
Demografiska metoder används för att undersöka ålder, kön och geografi och syftar till att kolla läget, identifiera segment av målgrupper. Metoder: enkäter, analys av registreringsdatabas.
Beteende
Metoder för att studera beteende används t.ex. för att se hur användaren genomför olika uppgifter och i vilken kontext de befinner sig i, identifiera beteendemönster, hitta konceptuella modeller. Insikter från dessa metoder kan fungera som underlag till produktstrategi, interaktionsdesign, funktioner, informationsarkitektur. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, card sorting, video/online/kamera dagböcker, kontextuella observationer.
Motivation
Dessa metoder undersöker användarens mål, känslor, preferenser och önskningar/begär. De ger svar på varför de använder den här tjänsten. Vad deras drivkraft är. Insikter från dessa metoder ger underlag till produktstrategi, visuell design, varumärke och ramar in hela användarupplevelsen. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, intervjuer, till viss del enkäter, dagböcker, kontextuella observationer.
Utvärdering
Utvärdering ger svar på hur tjänsten fungerar. Insikterna kan fungera som underlag till interaktionsdesign, flödesdiagram, sidlayout, visuell design, terminologi. Metoder: användbarhetstester, logganalys, feedback från användare, card sorting.
Man brukar också prata om att det finns olika nivåer av beteendemönster. Tidigare mönster, nuvarande mönster och potentiella mönster.
Tidigare mönster - undersöker kvalitén på användarupplevelsen av en redan existerande produkt.
Nuvarande mönster - handlar om att identifiera nuvarande beteenden för att få underlag till framtida strategier för kundnytta t.ex. vad användarna tilltalas av och vad de har behov av.
Potentiella mönster - handlar om att avslöja och testa framtida möjligheter. Metoderna undersöker strömmar under ytan som kan skapa nästa transformation. Användarna själva kan inte se vad de behöver, men genom att observera deras beteende kan man upptäcka nya saker och utveckla nya innovativa produkter. För att få insikter om dessa strömningar måste man gå bortom endimensionella modeller som beskriver demografi och istället använda sig av etnografiska studier som t.ex. etnografiska intervjuer, fältstudier (observationer), dagböcker.
Genom att använda rätt metoder vid rätt tillfälle är det lättare att designa tjänster som svarar mot användarens behov, som de gillar och kan använda.
Förra fredagen var vi några stycken på öppet hus på SICS i Kista. Programmet för dagen var mycket brett och sträckte sig alltifrån infrastrukturella diskussioner kring elbilar till nya animeringsverktyg. En av de mer intressanta föredragen hölls av Jussi Karlgren (som även sitter i KB:s forskarråd) och handlade om hur man kan identifiera känslor i text på automatisk väg.
Intressant var även att höra om hur SICS interaktionsdesignlabb arbetar; det är alltid skönt att få bekräftat att det finns andra som ser fördelar med utvecklings- och designmetodik liknande den vi använder oss av.
Inledningstalaren Koen Bertels från Delft University gick ut hårt med en kvart datorarkitektur på mycket låg (hög) nivå, men lyckades lite längre fram i anförandet återfå publikens intresse med en mer övergripande diskussion om hur framtidens datorer och datorprogram kan och bör utformas.
Parallellisering var den stora punkten, men han kom även in på mer filosofiska frågor om hur man bör hantera alltmer komplexa och autonoma datorprogram. Han nämnde exempelvis att datoralgoritmer spelat en nyckelroll i bl.a. 1987 års stora börsras. Liknande frågeställningar har diskuterats på flera håll sista tiden, bl.a. i artikeln “Räkna inte med matematikerna” (DN 28/4).
Vårterminen startade med att Johanna och Henrik tog fram wireframes på grundval av det interaktionsdesignsarbete vi arbetade så intensivt med innan jul.
En wireframe är ett visuellt dokument som beskriver grundläggande element, struktur och var det ska finnas interaktion i ett gränssnitt. Det är också en grund och en plattform för att skapa den visuella designen. Mer om wireframes i Wikipedia.
Wireframen som pdf. Allt är arbetsmaterial under utveckling. Texter, ev färger m.m är bara förslag och verkar som “platshållare” för kommande bearbetningar.
På sluttampen av terminen har vi haft ett intensivt arbete med interaktionsdesign i det s.k. samsökningsprojektet. Arbetet har främst utgått från det material i form av personor och scenarier som tidigare tagits fram. Vi har haft en rad workshops/designstudior där vi gemensamt i projektet har tagit fram koncept och skissat på hur tjänsten bör utformas för att tillgodose användarnas behov och motivationer (se exempel från processen på bilderna nedan).
En mindre ineraktionsdesigngrupp har sedan bearbetat materialet och påbörjat arbetet med att ta fram mer detaljerade skisser och pappersprototyper. De första resultaten är sammanfattade i de två skisserna nedan av förstasidan respektive träfflistevyn. I början av nästa år kommer vi att arbeta vidare med dessa och mer i detalj skissa hur tjänsten ska utformas.
Många diskussioner har kretsat kring vilka känslor tjänsten ska förmedla, och hur designen kan styra användarens förväntningar. Även känslorna har vi tagit fram gemensamt utifrån intervjumaterialet och personorna. I skisserna nedan finns även angivet vilka känslor vi arbetat utifrån.
En slutsats från den senaste tidens arbete är att benämningen “samsökningstjänst” inte är helt lyckad. Vi skulle istället behöva hitta en term som bättre beskriver vad det är tjänsten kan erbjuda. Givet den tekniska lösningen och hur materialet ser ut kan vi aldrig erbjuda en fullfjädrad söktjänst där materialet helt kan uttömmas.
Det vi kan erbjuda är en översikt och ingång till de tre ingående databaserna NAD, SMDB och LIBRIS; en samlad översikt där man upptäcker nya typer av relevant material. Ur ett LIBRIS-perspektiv kan det exempelvis handla om att upptäcka radiodokumentärer i SMDB eler brev i NAD.
Äntligen är vi klara med analysen och modelleringen av intervjuerna. Det har både varit roligt och intensivt, men framförallt har vi fått en del nya insikter om våra användare. Resultatet blev två personor.
Här följer en kort sammanställning:
Vem/vilka ska använda tjänsten?
De som snabbt vill få en översikt av ett ämnesområde och överraskas med nytt material.
Vad är målet med att använda tjänsten?
Få översikt av ämnesområde
Hitta olika typer av material
Få tag på material och beställa fram
Varför vill de använda tjänsten, vad är deras drivkraft?
Bli överraskad, upptäcka nytt material man normalt inte använder
Lättare att hitta okänt material som idag är snårigt att få tag i
Få mer komplett kontext i forskningsarbete (journalfilmer m.m.)
Söka i flera källor samtidigt underlätta uppsatsarbetet
Hur ska tjänsten fungera?
När vi arbetade med att urskilja mönster upptäckte vi att det var mer som förenade än skiljde intervjupersonerna åt, och det kanske inte är så konstigt eftersom det är en tjänst som ska ge en bra översikt och en ingång till materialet snarare än att erbjuda en massa avancerade sökmöjligheter. Det som förenade var just att de hade behov av en tjänst som gav bra översikt och gärna överraskade med oväntat material. Några av de viktigaste aktiviteterna för att möjliggöra det:
Lätt kunna jämföra träfflistorna
Snabbt kunna skumma träffarna genom att identifiera materialtyp, författare, titel och år
Vara medveten om vilka källor man söker
Stödja möjlighet att modifiera träfflista; ranka efter relevans, år
Hur ska tjänsten kännas? Den första känslomässiga reaktionen.
Gränssnittet ska vara enkelt, konkret, avskalat och fokusera på sökning.
Ska kunna se att vem som står bakom tjänsten, den ska vara seriös, men samtidigt modern och hänga på nya trender. Vara uppdaterad både när det gäller innehållet och den grafiska designen. Biblioteksreklam som utställningar och särskilda samlingar uppskattades inte. De vill bli överraskade med nytt innehåll.
Nu väntar några intensiva dagar när vi tillsammans med Riksarkivet och Statens Ljud- och bildarkiv ska försöka väva samman resultatet från användarintervjuerna med ledningens mål och de tekniska begränsningarna och utifrån det lista objekt och interaktioner som bör finnas med, ta fram nyckelord för hur tjänsten ska kännas och sen börja skissa på koncept för det interaktiva och det visuella ramverket.
Den 27 november hölls ett internt seminarium på KB om effektstyrning av IT-projekt. Arrangör var en användbarhetsbyrå och slagordet för dagen var ”Nyttan uppstår när tjänsterna används”. Med detta menas att en IT-produkts nytta består i det som användarna behöver och använder, något som inte alltid kan beskrivas med en lista över funktionskrav. Risken med en alltför teknisk kravspecifikation är att den färdiga produkten inte får den effekt som kunden/beställaren önskade sig. Därför gäller det för beställare och leverantör att ha en kontinuerlig kommunikation om hur användarna förväntas dra nytta av produkten. Här har leverantören god hjälp av en effektkarta, som är en översikt över de användarroller som ska nyttja produkten och vilka behov de förväntas ha.
Det är också viktigt att prioritera utifrån den önskade effekten. Om syftet med en webbplats är att sälja varor över nätet måste man sätta fokus på beställnings- och betalningsflödet. Om syftet istället är att marknadsföra varor som finns i en fysisk butik gäller det att lägga krutet på en snygg och lockande presentation. Med fel prioriteringar blir webbplatsen svår att använda på det sätt som avsetts.
Seminariet avslutades med en workshop, där deltagarna fick studera en effektkarta över användarrollerna för ett företags intranät. Med den som utgångspunkt fick vi välja vilket av två designförslag för intranätet som antogs passa bäst. Dagen var mycket givande och gjorde oss om möjligt ännu mer övertygade om vikten av en ständig kommunikation mellan parterna i ett IT-projekt - en kommunikation som måste bestå av mer än bara en kravspecifikation
Johanna och Johan i aktion med att modellera resultatet från användarintervjuerna. Det är fantastiskt vad mycket man kan få fram (går det att få en whiteboard som växer med uppgiften?).
Nu väntar vi med spänning på resultatet.
