Mockingbird liknar till stor del Mockups som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Även här har man ett stort antal designelement till förfogande när man skapar sina skisser. Det är lite kantigare och känns inte lika färdigt som Mockups. Men det är en smaksak vilket man föredrar. Mockingbird är gratis och helt webbaserat. Man har möjlighet att länka mellan sidor och spara sina projekt viket endast var möjligt i betalvarianten av Mockups.
Napkee
På tal om Mockups har vi hittat ett roligt program, Napkee, som överför dina Mockups-skisser till html, css och javascript. Vi har inte testat själva, men det finns en liten film att titta på på Napkees webbplats.
Mockups från Balsamiq är ett mycket trevligt och användbart program. Det är framför allt tänkt att användas för att skapa skisser och wireframes, men med lite fantasi kan man tänka sig många olika användningsområden såsom personor och flödesscheman.
En av fördelarna med Mockups är att det går snabbt jämfört med papper och penna. Man kan testa idéer utan att lägga ner en massa tid. Det går också att länka mellan olika skisser vilket innebär att det är ett utmärkt verktyg för interaktiva prototyptester på användare.
Gränssnittet består av en stor yta som ser ut som ett rutat papper dit man drar in olika designelement från en meny i överkanten. Varje element är sedan redigerbart på olika sätt. Möjligheterna är i det närmaste oändliga och bara fantasin sätter gränserna.
Inom kort kommer de flesta browsers, åtminstone de stora, stödja möjligheten att länka till valfri font. Vilket kan betraktas som en revolution för alla designers. Tänk att kunna använda andra fonter än Verdana, Arial, Times och Georgia. Länkningen verkar vara förhållandevis enkel, men legalt är det lite mer klurigt eftersom nästan alla fonter, även de fria, skyddas av copyright. Det är här Typekit kommer in:
“We’ve been working with foundries to develop a consistent web-only font linking license. We’ve built a technology platform that lets us to host both free and commercial fonts in a way that is incredibly fast, smoothes out differences in how browsers handle type, and offers the level of protection that type designers need without resorting to annoying and ineffective DRM.”
“As a Typekit user, you’ll have access to our library of high-quality fonts. Just add a line of JavaScript to your markup, tell us what fonts you want to use, and then craft your pages the way you always have. Except now you’ll be able to use real fonts. This really is going to change web design.”
Det verkar som att tjänsten kommer lanseras i sommar. Här kan man få en förhandstitt. Kolla in Jeffrey Veens blogg för mer info.
Dagens design research-metoder besvarar en mängd olika frågor och ger olika typer av insikter. Det gäller därför att välja rätt metoder för rätt ändamål, vilket inte alltid är helt lätt eftersom det finns så många metoder att välja mellan.
Metoderna används i olika stadier av utvecklingsprocessen. I de tidiga stadierna handlar det om att gräva fram och få djupa insikter om sina användare, och därefter utforska hur insikterna på ett meningsfullt sätt kan användas under hela designprocessen. I senare stadier, när man har genererat idéer/skisser/prototyper utifrån de insikter man fick i början, använder man researchmetoder för att utvärdera resultatet.
Nedan har jag snickrat ihop en lista på några olika metoder och sammanhang när de bäst används.
Demografiskt data
Demografiska metoder används för att undersöka ålder, kön och geografi och syftar till att kolla läget, identifiera segment av målgrupper. Metoder: enkäter, analys av registreringsdatabas.
Beteende
Metoder för att studera beteende används t.ex. för att se hur användaren genomför olika uppgifter och i vilken kontext de befinner sig i, identifiera beteendemönster, hitta konceptuella modeller. Insikter från dessa metoder kan fungera som underlag till produktstrategi, interaktionsdesign, funktioner, informationsarkitektur. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, card sorting, video/online/kamera dagböcker, kontextuella observationer.
Motivation
Dessa metoder undersöker användarens mål, känslor, preferenser och önskningar/begär. De ger svar på varför de använder den här tjänsten. Vad deras drivkraft är. Insikter från dessa metoder ger underlag till produktstrategi, visuell design, varumärke och ramar in hela användarupplevelsen. Metoder: Fältstudier, etnografiska intervjuer, intervjuer, till viss del enkäter, dagböcker, kontextuella observationer.
Utvärdering
Utvärdering ger svar på hur tjänsten fungerar. Insikterna kan fungera som underlag till interaktionsdesign, flödesdiagram, sidlayout, visuell design, terminologi. Metoder: användbarhetstester, logganalys, feedback från användare, card sorting.
Man brukar också prata om att det finns olika nivåer av beteendemönster. Tidigare mönster, nuvarande mönster och potentiella mönster.
Tidigare mönster - undersöker kvalitén på användarupplevelsen av en redan existerande produkt.
Nuvarande mönster - handlar om att identifiera nuvarande beteenden för att få underlag till framtida strategier för kundnytta t.ex. vad användarna tilltalas av och vad de har behov av.
Potentiella mönster - handlar om att avslöja och testa framtida möjligheter. Metoderna undersöker strömmar under ytan som kan skapa nästa transformation. Användarna själva kan inte se vad de behöver, men genom att observera deras beteende kan man upptäcka nya saker och utveckla nya innovativa produkter. För att få insikter om dessa strömningar måste man gå bortom endimensionella modeller som beskriver demografi och istället använda sig av etnografiska studier som t.ex. etnografiska intervjuer, fältstudier (observationer), dagböcker.
Genom att använda rätt metoder vid rätt tillfälle är det lättare att designa tjänster som svarar mot användarens behov, som de gillar och kan använda.
Äntligen är vi klara med analysen och modelleringen av intervjuerna. Det har både varit roligt och intensivt, men framförallt har vi fått en del nya insikter om våra användare. Resultatet blev två personor.
Här följer en kort sammanställning:
Vem/vilka ska använda tjänsten?
De som snabbt vill få en översikt av ett ämnesområde och överraskas med nytt material.
Vad är målet med att använda tjänsten?
Få översikt av ämnesområde
Hitta olika typer av material
Få tag på material och beställa fram
Varför vill de använda tjänsten, vad är deras drivkraft?
Bli överraskad, upptäcka nytt material man normalt inte använder
Lättare att hitta okänt material som idag är snårigt att få tag i
Få mer komplett kontext i forskningsarbete (journalfilmer m.m.)
Söka i flera källor samtidigt underlätta uppsatsarbetet
Hur ska tjänsten fungera?
När vi arbetade med att urskilja mönster upptäckte vi att det var mer som förenade än skiljde intervjupersonerna åt, och det kanske inte är så konstigt eftersom det är en tjänst som ska ge en bra översikt och en ingång till materialet snarare än att erbjuda en massa avancerade sökmöjligheter. Det som förenade var just att de hade behov av en tjänst som gav bra översikt och gärna överraskade med oväntat material. Några av de viktigaste aktiviteterna för att möjliggöra det:
Lätt kunna jämföra träfflistorna
Snabbt kunna skumma träffarna genom att identifiera materialtyp, författare, titel och år
Vara medveten om vilka källor man söker
Stödja möjlighet att modifiera träfflista; ranka efter relevans, år
Hur ska tjänsten kännas? Den första känslomässiga reaktionen.
Gränssnittet ska vara enkelt, konkret, avskalat och fokusera på sökning.
Ska kunna se att vem som står bakom tjänsten, den ska vara seriös, men samtidigt modern och hänga på nya trender. Vara uppdaterad både när det gäller innehållet och den grafiska designen. Biblioteksreklam som utställningar och särskilda samlingar uppskattades inte. De vill bli överraskade med nytt innehåll.
Nu väntar några intensiva dagar när vi tillsammans med Riksarkivet och Statens Ljud- och bildarkiv ska försöka väva samman resultatet från användarintervjuerna med ledningens mål och de tekniska begränsningarna och utifrån det lista objekt och interaktioner som bör finnas med, ta fram nyckelord för hur tjänsten ska kännas och sen börja skissa på koncept för det interaktiva och det visuella ramverket.
Den 27 november hölls ett internt seminarium på KB om effektstyrning av IT-projekt. Arrangör var en användbarhetsbyrå och slagordet för dagen var ”Nyttan uppstår när tjänsterna används”. Med detta menas att en IT-produkts nytta består i det som användarna behöver och använder, något som inte alltid kan beskrivas med en lista över funktionskrav. Risken med en alltför teknisk kravspecifikation är att den färdiga produkten inte får den effekt som kunden/beställaren önskade sig. Därför gäller det för beställare och leverantör att ha en kontinuerlig kommunikation om hur användarna förväntas dra nytta av produkten. Här har leverantören god hjälp av en effektkarta, som är en översikt över de användarroller som ska nyttja produkten och vilka behov de förväntas ha.
Det är också viktigt att prioritera utifrån den önskade effekten. Om syftet med en webbplats är att sälja varor över nätet måste man sätta fokus på beställnings- och betalningsflödet. Om syftet istället är att marknadsföra varor som finns i en fysisk butik gäller det att lägga krutet på en snygg och lockande presentation. Med fel prioriteringar blir webbplatsen svår att använda på det sätt som avsetts.
Seminariet avslutades med en workshop, där deltagarna fick studera en effektkarta över användarrollerna för ett företags intranät. Med den som utgångspunkt fick vi välja vilket av två designförslag för intranätet som antogs passa bäst. Dagen var mycket givande och gjorde oss om möjligt ännu mer övertygade om vikten av en ständig kommunikation mellan parterna i ett IT-projekt - en kommunikation som måste bestå av mer än bara en kravspecifikation
Johanna och Johan i aktion med att modellera resultatet från användarintervjuerna. Det är fantastiskt vad mycket man kan få fram (går det att få en whiteboard som växer med uppgiften?).
Nu väntar vi med spänning på resultatet.
Vi är så gott som klara med användarintervjuerna. Ett arbete som tar en del tid, men ger så mycket tillbaka. Vi har försökt göra urvalet så att vi har hittat personer som skulle kunna vara intresserade av en sådan samsökningstjänst som projektet handlar om. Från studenter till personhistoriker, till forskare.
En del bestod av öppna intervjufrågor om hur, varför och till vad de använder de tre moderdatabaserna (LIBRIS, NAD och SMDB). Och erfarenheter av och synpunkter på samsökning.
En annan del handlade om att personerna fick testa och diskutera runt tre gränssnitt. Tanken var att vi skulle få en bild av deras upplevelse av de tre olika tjänsterna. Från att de kommer in på sidan, skriver in sökord, till träfflistornas olika upplägg. Vi inledde testet med att be dem vara lite extra uppmärksamma på sin egen upplevelse och tala högt. På så sätt fick vi en bild av deras beteende i de olika tjänsterna. Hur de navigerar, deras huvudfokus, vilken känsla de fick, vad de uppskattade och inte.
I samsökningsprojektet ska träfflistorna från respektive moderdatabas presenteras separat. Därför valde vi att testa på tre tjänster med olika upplägg på träfflistorna. Med det här testet fick vi en ganska bra bild av hur de olika träfflisteuppläggen fungerade.
Nedanstående är exempel på olika sätt att presentera träfflistor, oberoende av vad man tycker om tjänsterna i övrigt.
Just nu är vi i full gång med användarintervjuer angående samsökningsprojektet. En del är att intervjua ledningen och deras visioner och mål med projektet. Tanken är en medveten ansats att sammanfoga ledningens mål med användarnas behov. Se inlägget om vår utvecklingsprocess.
Vi har intervjuat de tre verkscheferna på SLBA, Kungl. biblioteket och Riksarkivet. Ett gemensamt mål för de tre var att underlätta för forskare och andra användare genom att erbjuda en ingång till de tre olika databaserna. En annan vision var att möjliggöra att man hittade oväntat användbart material, genom att exponera allas samlingar för de som normalt bara använder en eller två av databaserna. Paradexemplet är en person, t.ex Strindberg, där en sådan här samsökningstjänst skulle det göra möjligt att hitta böcker, brevsamlingar, dagböcker, arkivsamlingar, dokumentärfilmer, radioprogram och tv-teatrar m.m. från en och samma söktjänst.
Det här är något som faller väl i linje med de forskare vi har intervjuat - många tycker att det stora nöjet med informationssökningsprocessen är att hitta inte förväntat, överraskande material!
